.

Det här eviga tjötet om schemat. Pallar inte.
Varenda jäkla lektion är det prat om det.
Och alla tänker självklart på ingen annan än sig själv.
Och ingen ändring blir till det bättre för mig. Utan nej, jag får i stället sitta snällt kvar i skolan.
Men så är det när man inte orkar sitta och skrika och stri om det fram och tillbaka.
Fattar verkligen inte hur dom orkar.
Men jag ska inte gnälla, utan jag ska le och hålla käften. Jadå.